Ellensgrönafingrar.blogg.se

Ekosystem
Beskriv vilka olika ekosystem du ser utmed din paddeltur:
Utmed paddelturen såg jag:
Sjö/ Å- där finns det destruenter som äter de döda växterna som ligger på botten, sen finns det producenter som t.ex. alger, sedan kommer konsumenten som äter producenten t.ex. abborre, efter det kommer toppkonsumenten som inte har någon naturlig fiende som t.ex. gädda. Ekosystemet sjön har stor påverkan på ekosystemet jämte dem, eftersom den ger dem näring via vattnet.
Planterad skog- vi har påverkat denna skog genom att vi har avverkat så att träden ska kunna få så mycket solljus dem behöver.
I skogen finns det destruenter som t.ex. bakterier som bryter ner döda växter/djur, producenter som t.ex. gräs, buske, träd som skapar föda åt konsumenterna. Konsumenter som t.ex. mus som äter producenter och blir föda åt toppkonsumenter och till sist toppkonsumenter t.ex. orm som inte har någon naturlig fiende och äter konsumenter.
stubbe- destruenten i stubben är t.ex. svampar som bryter ner döda växter och djur, en producent som växer på stubben kan vara mossa, konsumenten på stubben kan t.ex. vara gråsugga som äter mikroorganismerna som finns i stubben, konsumenten som äter gråsuggan kan vara en småfågel och toppkonsumenten kan vara en hök. Människan har påverkat stubben genom att vi har sågat ner trädet från början. Vi har kanske också eldat på stubben så vi har förstört ekosystemet.
över mark (himlen)- producenter är t.ex. höga träd, konsumenterna kan t.ex. vara bladlöss och den andra hands konsumenten som äter bladlöss kan exempelvis vara nyckelpigor, den som äter nyckelpigor (tredjehands konsument) kan vara småfåglar och den som äter småfåglar är toppkonsumenter som t.ex. hök
Människan har påverkat ekosystemet himlen genom att vi har släppt ut massa koldioxid och farliga ämnen ut i luften som kan vara farligt för fåglarna att andas in
betesmark-destruent på betesmark kan exempelvis vara masken, producenten som skapar föda för förstahands konsumenten är gräs och konsumenten är boskap so t.ex. ko. Då är toppkonsumenten i det ekosystemet människan eftersom vi dödar boskapen för kött.
Vi påverkar detta ekosystemet genom att vi reglerar mängden på konsumenterna,
lövträd- Producenten på trädet är själva trädet, konsument kan vara ekorrar som äter ekollonen som växer på trädet. Till sist toppkonsument som är räven, den äter ekorren. Lövträd finns just där för att den behöver näringsrikt vatten som den fick av sjön. 

Strand- producent- vass konsument- gräshoppa, destruent- bakterier

Lövskog- producent- buske, konsument- hare, toppkonsument- räv, destruent- svamp

Löv- producent-lövet, konsument- bladlöss, destruent- bakterier

Beskriv vilka olika djurarter du ser:
trollslända (såg dock inte vilken art)- Trollsändan är en flygande insekt som har sex st ben, fyra st vingar, två ögon, mun och näsa. Det finns 57 olika arter trollsländor i Sverige, olika färger storlekar och kroppsformer. Det finns t.ex. gröna, blåa och brun/gula. Dem håller sig ofta vid vattendrag och dem är rovdjur som äter t.ex. myggor och mindre trollsländor.  Trollsländan är ett ryggradslöst djur. Trollsländor trivs vid vindstilla och näringsrika vattendrag med massa insekter, så det var perfekt å/sjö för trollsländan där vi paddlade.
Citronfjäril- Har en liten kropp med två stora vingar på ryggen. De har två ögon, två antenner, tre olika kroppsdelar: huvud, mellankropp och bakkropp, två st vingar, sex st benen. Den har också en liten ”snabel” som mun. Den kan rullas ihop och den suger upp nektar. Citronfjärilen är ett ryggradslöst djur. Citronfjärilen är gul med fyra st orangea prickar på vingarna, kroppen är hårig och luden. Citronfjärilen trivs att vara runt växter med mycket nektar, de trivs i sol och i hyfsat varmt klimat.
skräddare- Är en insekt som lever på vatten, de kan gå på vattenytan p.g.a. att de använder ytspänning som finns på vatten, de har sex st ben, de främsta är dem minsta och dem används som fångstben, de mellersta är de ända benen som skräddaren använder för att springa på vattnet. De bakre benen använder dem för styre. De har också två antenner, två ögon, en mun, en näsa, en sugsnabel för att kunna sticka sitt byte och suga i sig födan. Benen och magen har hår som stöter bot vatten och det finns 10 olika sorters skräddare i Sverige. Det finns sorter med vingar och utan vingar. Skräddare är mörkbruna i färgen, de är rovdjur och äter insekter som har råkat åka i vattnet och inte kommer upp.  Skräddare har inte någon ryggrad. Skräddare lever på vatten, så det var därför man såg dem ofta.
abborre- abborren andas med hjälp av gälarna, fiskens kropp är täckt med fjäll, de har fem stycken olika fenor: stjärtfenan, bukfenan, analfenan, bröstfenan och ryggfenan. Stjärtfenan gör så att det går framåt men den används också till styrning och hindra att det blir turbulens medans den simmar. Bröst- och bukfenorna används för att svänga, simma neråt eller uppåt och stanna, analfenorna hjälper till att stabilisera fisken. Ryggfenorna hjälper till att hålla fisken upprätt och vid tvära svängar används dessa också.
Den har två ögon och en mun, fisken är brun/grön med svarta sträck över ryggen, abborrens buk-, anal- och stjärtfena är röd/orange. Abborren äter insektslarver och kräftdjur, den lever i sötvattenssjöar/åar, den trivs också i naeutrala sjöar/åar (som denna var). Så det var prefekta förhållande för en abborre att leva i.Abborren har en ryggrad

Spyfluga- Spyflugor trivs vid mat och sötsaker, så när vi lagade mat och tog fram godis så kom dem.

Mygga- Myggan trivs vid varma, fuktiga och skuggiga platser. De trivs vid mörker, så om man är ute på kvällen är det stor risk att du blir biten. Myggor dras till ljus så om du har en lampa tänd på kvällen kommer myggan oftast dit

Pissmyror- pissmyran trivs vid näringsfattig barrskog. så när vi var ute med per och peter såg vi många myrstackar.

Beskriv vilka olika växtarter du ser:
Vit näckros-Näckrosen växer i vatten och har ett stort blad som flyter på vattenytan.På bladet sitter en stor stjälk som går ner tillbotten. Själva blomman växer separat från bladet. Den har en egen stjälk som går ner till botten, innan blomman har blommat ut så är den som en rund grön knopp ovanför vattenytan. Näckrosor slår ofta rot där det är dybotten. En näckros trivs i sjöar som är näringsrika, så om man ser en näckros i en sjö så är sjön ofta näringsrik. De växer i stillastående/långsamt flödande vatten och i sötvatten.
Vattenpest- är en växt som lever helt och hålet i vatten. Det är en indikator på om en sjö är näringsrik eller inte. Den växer på sötvattenssjöars botten, vattenpest är en helgrön planta som har en stjälk där det växer ut täta blad. Vattenpesten växer väldigt snabbt, och det är skotten är en föda för gräskarpar.
Ek- Ek är ett vanligt förekommande lövträd som växer i mellersta och södra Sverige. Eken fortplantar sig genom dess frukter som kallas ekollon, ekar kan bli väldigt gamla. Ekar kan bli omkring 15 m höga och 10 m omkrets. Ekar växer i lövskogar som har näringsrik jord, trädets löv känner man lätt igen. De är ganska långsmala om kanterna är som kullar. Ekar trivs bäst med mycket solljus och vara på näringsrik mark
Bladvass- bladvassär ett sorts gräs som växer vid vattendrag. Bladvass kan bli ganska långt, det är hel grönt, vassen kan bli upp till fem m hög och på själva stjälken växer det ut blad. Bladvass trivs bäst i näringsrika sjöar och dem växer intill kanterna på sjön/ån.
Blåbärsris-Blåbärs ris är en liten buske som har massa små stjälkar. På stjälkarna finns de barra små löv och på högsommarn juni-juli så växer det blåbär på buskarna. Blåbärsris växer i hela Sverige. Ett djur som exempelvis äter blåbären på riset är änder. Blåbärsris trivs där det finns mycket vatten och vid granskog

Asp- trivs vid mycket solsken och näringsrikmark. Eftersom sjön/ån var näringsrik brukar marken vara det med och det fanns massa tillgång till solken på vissa ställen av ån/sjön. Så de trivdes bra vid ån/sjön.

Varför finns just de arterna i den miljön?
Det som påverkar är både de biotiska faktorerna och de abiotiska. För att alla organismer har olika behov, vissa växter behöver t.ex. mycket regn medan vissa inte behöver så mycket, tempraturen avgör också vilka organismer som finns på olika ställen. Vilka växter/träd det finns beror också på vilket pH värde marken har, en ros växer till exempelt inte i en barrskog för att marke är för näringsfattig och för sur. Näckros finns just där för att det finns vatten, en näckros kan inte leva utanför vatten.
Det som påverkar vad som finns där är också vilken mat det finns för djuren, om det inte finns mycket plankton kommer det inte finnas abborre eftersom dem äter plankton och om det inte finns mycket abborre kommer inte de större rovfiskarna finnas för att dem behöver få mat och om det inte finns mycket mat så kan man inte leva där.

Välj ett ekosystem

Är miljön näringsrik eller näringsfattig? Jag valde sjön/Å som ekosystem, det var lite svårt att se men det mesta riktar mot att sjön var näringsrik. Dock fanns det inte mycket andmat som jag har läst på många sidor att det är en indikator om en sjö är näringsrik.

Hur ser man det? Det fanns väldigt mycket näckroser i sjön och det kan betyda både att den är näringsrik eller näringsfattig.
Vattnet var också brun/grönt i marken vilket betyder att det finns mycket plankton som färgar vattnet. Om det finns mycket plankton i vatten så är det näringsrikt för att dem lever i näringsrika sjöar.
En undervattensväxt som är en indikator om en sjö är näringsrik är vattenpest, och det fanns det i sjön.
Det var också stor växtlighet runt sjön, det växte exempelvist vass och vass lever vid näringsrika sjöar.
Det var också mycket insekter/ mycket djurliv, jag också såg lite fiskar och det fanns massa gäddnate. Dessa saker är indikatorer att en sjö är näringsrik.
Sedan fanns det åkrar runt om ån och sjön som där det gödslats och gödslet innehåller massa näringsämnen som åker ner i sjön/ån med regnet. 
Det var låg sikt eftersom det växte mycket på botten

Hur har människan påverkat ekosystemet?
Negativt: Vi har påverkat ekosystemet genom att vi har övergödslat och gödslet åker med regnet ner till sjön och då kan det börja skapas algblomning. Algblomningen tar mycket syre så andra vattenlevande organismer får mindre syre, vilket leder till att inte alls lika många organismer kan leva i sjön längre eftersom det finns mindre syre i sjön. 
Vi har också påverkat ekosystemet negativt genom att människan har åkt med motorbåt och bilar och släppt ut massa koldioxid så att jorden blir varmare- när jorden blir varmare blir även vattnet varmare. När vattnet blir varmare dör vissa arter ut för att de är känsliga mot varmeförändringar.
Människan har också slängt massa skräp och avfall som inte kan förmultna så att fåglar och andra djur kanske sätter något i halsen (för att de tror det är mat) och dör, eller så fastnar dem i det och dör för att de inte kan få i sig föda. Vi kan också påverkat det genom att ha släppt ut farliga kemikalier från fabriker ut i vattnet så att kan få i sig giftiga ämnen som inte är bra för organismerna som lever i sjön.

Positivt: 
Vi överfiskar inte, vi har en fiskkvot och vi rödlistar fisk som nästan är utrotningshotade. 

Allemansrätten
Rättigheter och skyldigheter enligt allemansrätten:
Tack vare allemansrätten i Sverige har alla rätt till att gå, cykla, paddla m.m. på privatmark. Du har rätt till att tillfälligt tälta, plocka bär, svampar och blommor. Men du får inte plocka grenar från levande organismer utan bara grenar och kottar som redan är döda och ligger på marken.Du fin inte heller plocka fridlysta blommer och du får inte såga ner träd eller buskar.
Om du vill tälta får du göra det i max ett dygn. Om du vill tälta längre ska du fråga markägaren om lov. Du får inte tälta på en plats som används för jordbruk. När du har tältat klart måste du städa efter dig eftersom all nedskräpning i natur är förbjuden.
Du måste också hela tiden värna och ta hänsyn till naturen, djurlivet, människor och markägaren. När man vistas i skogen får man inte riskera att skada någonting som till exempel skogsplanteringar och grödor.
Du får heller inte passera privat tomt eller gård.
Du får inte elda om det är fara för brand, det kan det t.ex. vara om det har varit tort jättelänge utan att det har regnat.
Allemansrätten är olika i varje land och i de länder utan rätten finns det ofta nationalparker som har ungefär samma princip.

Eld
Instruktion:
När du ska göra upp en eld väljer du en plats där du ska sätta upp den, när du ska välja plats ska du tänka på att det inte finns något som kan fatta eld runt om eldplatsen så att elden sprider sig. Inget torrt gräs i närheten eller träd som hänger över elden ska finnas. Om du är vid en strand välj gärna att göra eld på sanden eftersom sand inte kan börja brinna. Ha gärna ett vattendrag nära dig ifall något händer, om det inte finns är det viktigt att ha annat vatten till hands.

När du har valt en bra plats så börjar du att hämta material till brasan, tänk på att det ska vara torrt. Börja hämta något som tar eld lätt, torr bark, torrt gräs eller papper fungerar bra. Sedan hämtar du små, mellan stora och stora pinnar (SOM REDAN LIGGER PÅ MARKEN!!) som ska ta eld och brinna länge. Det är också en säkerhet att se till att det finns lite större stenar som man kan lägga runt elden.

När man har hämtat allt man behöver så börjar man att lägga allt material som är tar eld lätt i en hög, se till att ha tillräckligt mycket material så att elden tar sig ordentligt. Runt om barken bygger du sedan en pyramid med de små pinnarna. Sedan de mellan pinnarna på de mindre, men lägg inte på de stora pinnarna än! Efter det tog stenarna och la dem om en cirkel runt pyramiden av pinnar.

När du har gjort det är det bara att hämta en tändare/tändstickor och tända på barken.
När brasan brinner ordentligt matar du elden med de större pinnarna lite i taget.

När du har eldat klart så kväver du elden med vatten eller sand.

Varför och vad ska man tänka på?

• Varför lägger man pinnarna som en pyramid? Detta gör du för att eld växer på höjden och då kommer lågorna får mer material att brinna i.
• Vad ska man inte elda? Du ska inte elda blöta eller fuktiga material och inte heller något som inte är från naturen som exempelvis plast, för då kan det komma farliga kemikalier ut i luften.
• Varför har man stenar runt? Det är för att om någon pinne trillar ska den inte rulla iväg och fatta eld i något utan den ska hålla sig vid elden. Om du inte har brasan på stranden har du också lite mer kontroll på elden om du har stenar runt.
• Varför ska man vänta med att lägga på de stora pinnarna? För att man inte ska kväva elden innan den har tagit sig ordentligt.
• Vad ska man tänka på om man inte är på sand eller i närheten av vatten? Inte vara på eller omkring torrt eller högt gräs, ha vatten nära dig i t.ex. en hink för att snabbt kunna släcka om något händer. Tänk också på att antingen ha stenar, gräva/ skrapa bort gräs eller vattna gräset under så att det inte tar eld.
• Vad man ska tänka på när man släcker? Se till att även glöden är släckt så elden inte har möjlighet att flamma upp igen.

(Min eldstad var i miniatyrstorlek.)

Här ser ni barken mellan grenarna.